Platsen där Länna ligger har varit befolkad ända sedan stenåldern med många registrerade lämningar, bl.a. vid Länna gård, Marma och Hummelbol. Länna gård, som gett namn åt samhället, finns omnämnd redan 1364. Den bruksbebyggelse som i dag kännetecknar byn härstammar från åren kring 1758 då greve Erik Brahe byggde upp Länna järnbruk och 1800-talets förra hälft. I mer än 120 år kretsade livet i Länna främst kring bruket. Värdshuset, och krogen på andra sidan dagens landsväg, stod tidigt redo för resande gäster och forbönder som fick en jungfru brännvin som betalning för leveranser till bruket. Bredvid värdshuset (som senare hade livs i källarvåningen) låg affären i ett rött hus (bland vissa känt som kursgården) som numera är ommålat i gul färg. Bruket hade bagarstuga, mälteri och vävstuga (ett rött förfallet hus inne på bruksområdet). En nattvakt patrullerade för att motverka eldsvådor och på Bruksgatan bodde arbetarna ihop med sina höns inomhus. Barnen gick i skola. Först i Stensbo, ett slaggstenshus utanför bruksområdet på andra sidan järnvägen från 1836, och senare i Malmen (äldre delen av Bibacken). Länna skola byggdes 1945. I Stensbo låg ett tag även posten (har även funnits i ett av de röda husen längs Bruksgatan). Bostadshuset Sjötorpet är uppfört 1880 och tillhör därmed ett av samhällets äldre bevarade bostadshus. Läs mer om Lännas äldre bebyggelse här. Mer om bebyggelsen i Lännalöt och miljön runt järnvägen kan läsas här.
I november 1876 invigdes den smalspåriga järnvägslinjen mellan Länna och Uppsala, både för att frakta råvaror och passagerare. Ångvagnen döptes till Lennakatten och 1884 förlängdes spåret österut ända till Norrtälje. Idag är det en museijärnväg öppen för passagerartrafik under sommarmånaderna med sträckningen Uppsala-Länna-Faringe. Utgrävningar längs delar av spåret gjordes 2015 och utmynnade i en rapport.
1905 lades Länna järnbruk ner och istället startades en träindustri på bruksområdet. Idag är även träindustrin nedlagd och bruket inrymmer bl.a. ett bryggeri och en restaurang.
Almunge-Länna var en egen kommun mellan 1863 och 31 december 1970. Det diskuterades vilken av orterna som skulle bli huvudort eller om man skulle bygga ut bägge lika mycket. År 1960 var Länna betydligt större än Almunge, 416 mot 280 invånare i tätorten. Under 50-talet minskade befolkningen i kommunen, dock inte i Länna, där ”Krogen” byggdes 1950 och penionärshemmet, med 20 lägenheter, togs i bruk 1954. Kostnaden för pensionärshemmet blev bara 300 tkr för kommunen tack vare att Holmen skänkte hela stommen till bygget. Någon brist på tomter verkade det dock inte vara, bara ett fåtal egnahem hade uppförts åren dessförinnan. 1968 vände det och kommunen behövde inte längre subventionera tomtpriserna som då kostade 5:75 per kvm (UNT, 1969). Orten beskrevs då som en sovort varifrån folk jobbpendlade in till Uppsala, om man inte var en av ett hundratal som jobbade eller kring Länna bruk. Det fanns en konsumbutik i Furan, byggt 1958, och två varubussar som regelbundet trafikerade Länna. En kiosk låg vid nuvarande informationstavlan vid infarten till Länna bruksgata. Att vatten- och avloppssystem inte var dimensionerade för utbyggnad sågs som ett problem för Lännas expansion. Förskolan byggdes 1968-1971. Då hade samhället cirka 450 invånare varav cirka 130 var verksamma på inom Holmens skogsförvaltning, såg och fabrik. I början av 1984 flyttade konsum till huset vid korsningen Eksundavägen/väg 282 med butik och post under namnet Servus. I början på 1990-talet planerades 140 nya bostäder i Länna, på åkern vid tennisbanorna samt mellan Länna bruk och Kopphagen. Av det blev intet av, men en läsvärd kulturmiljöanalys gjordes av Uppsala kommun 1991.
Bostadsområdet Lärkstan byggdes till stor del under 1970-talet (20 villor fanns dessförinnan) och Bibacken under 1980-talet varpå befolkningen ökade från 362 1950 via 416 1960, 456 1970 och 478 1980 till 719 1990. 2000 var befolkningen 731 och har sedan minskat till 670 2020.
Gatunamn
Bibacken (1983)- Sydväst om vägen bedrevs bistsötsel mellan 1930- och 1950-talet.
Kalle Blanks väg (1983) – Karl Karlsson (död på 1970-talet), kallad Kalle Blank, bodde i fastigheten Krogen. Han var först sågverksarbetare och arbetade senare med försäljning och reparation av cyklar m.m. i det nu rivna Krogstallet på andra sidan väg 282.
Lärkträdsvägen (1973) – Lärkstaden började bebyggas på 1930-talet och utökades under främst 1970-talet. Här växte lärkträd men syftar troligen också på de fina kvarteren med samma namn i Stockholm.
Malm-Jerkers väg (1983) – Jerker är en uppländsk variant av Erik och Malm-Jerker hette Eriksson i efternamn. Han var stabbläggare på bruket (dvs. staplade brädor) och dog på 1930-talet. Han bodde vid vägen, vars gamla bruksbebyggelse med bl.a. Riksdagshuset och Rådhuset kallas Malmen.
Stolpbacksvägen (1973) – En milstolpe är rest vid intilliggande väg 282 och vägen in till Marma.
Fakta om Lännas gatunamn är från Uppsalas gatunamn av Mats Wahlberg (1994).
Eksunda fotbollsplan
Förr hade Länna IF fotbollslag. Faktiskt både pojklag, juniorlag, B-lag och A-lag ett tag. Från början hyrde man en åker vid Länna gård. Fotbollsplanen Eksunda invigdes 1939 på skogsbolagets mark. Namngiven så eftersom det växte ek där. En betongplatta i skogen vittnar om att det fanns omklädningsrum, som revs av Holmen för inte så många år sedan pga. förfall. Planen var tidig med att få elbelysning. Studenternas i Uppsala var först med elljus, sedan Länna och det hela invigdes med en fotbollsmatch mot Söderfors. Det var Ebbe Lindhe som tog över macken och driftig som han var så han såg till att det blev belysning på Eksunda. En anledning var att Holmen arrangerade koncernmästerskap mellan sina olika kontor och därför satsade på arenan.
Kan du mer om Lännas historia och vill bidra till hemsidan, hör av dig!
Om du är intresserad av gamla bilder från Länna kan du dels titta i vårt bildarkiv, dels besöka dessa sidor:
Upplandsmuseets digitala arkiv